jag tror min mamma blev lite rädd för mig nyss. jag bara föll ihop och grät som om mitt hjärta gått sönder. det kunde inte stoppas, det bara kom. jag blev lite rädd för mig själv också, jag kunde inte kontrollera det. hon bara satt och kramade mig. min fina mamma. jag älskar henne hon är den bästa som finns. vet alltid dom vettigaste svaren på allt och får mig att se det ljusa i livet! kan ju bara tacka gud att det var jag som fick henne. älskade mamma.



jag har öroninflammation i ena örat som dödar mig och imorgon åker jag med sp1mo och sp1sk ut till landet och sover där en natt. ja vad ska jag säga, jag får ju komma härifrån iallafall. jag är så jävla ledsen. jag som hade hoppats på att slippa vara det, men nej. jag får tydligen inte vara glad. nej nu ska jag ta några alvedon sen sova. godnatt