it must have been love

satt här och tänkte lite. helt plötsligt slog det mig hur mycket jag verkligen kommer sakna klassen. hur mycket jag än hatar den ibland kommer den alltid vara min klass. sen sexan liksom! och vissa från fyran, och tre stycken äkta hjältar ända från början. åh så mycket minnen som vi har. vill inte sluta nian ;( känns så jävla tungt nu.
fast jag vill ju börja gymnasiet också. men jag vill inte skiljas från bästa 9c ever.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback