jag minns det som igår. sommarlov. värme. dina händer. saknar allt så himla mycket. och jag gjorde det största misstaget hittills i mitt liv och jag ångrar det fortfarande och det går fan inte en dag utan att jag tänker på hur dum jag var som bara lät mig själv förlora dig. åh. idag saknar jag dig extra mycket och jag vet inte varför. det bara vällde över mig helt plötsligt och jag kan ju inte bara koppla bort det, även fast jag önskar att jag kunde det. fattar inte att jag inte bara kan låta det vara och gå vidare? det gör ju så ont ont ont ont ont. och det värsta är att jag får skylla mig själv. för ingen annan har satt mig i den här sitsen förutom jag själv.  varför gav jag dig inte bara en chans? det kunde vart vi nu. och det gör så jävla ont