En atom består av en positiv laddad kärna som är omgiven av negativt laddade elektroner

En atom är till större delen tomrum

Om en atom innehåller tre eller flera elektroner, finns dessa i olika skal.
Dessa betecknas med bokstäverna, K,L,M osv

Om en atom tillförs energi, tex genom upphettning, "lyfts" en eller flera elektroner ut till ett yttre skal.
När sedan dessa elektroner faller tillbaka utsänds denna energi som ljus. Ett "långt" hopp ger energirikt ljus, ex blått
medan ett "kort" hopp ger energifattigt öjus, tex rött

Atomkärnan består av två slags partiklar, protoner och neutroner.
Protonen är positivt laddad medans neutronen är oladdad, neutral

 En atom är som helhet elektrisk neutral

En proton och en neutron har ungefär lika stor massa. Massan är ca 2000 ggr så stor som massan hos en elektron

Atomnumret anger hur många protoner atomkärnan innehåller.

Masstalet anger det sammanlagda antalet protoner och neutroner

Varje grundämne har flera olika isotoper. Två isotoper av samma grundämne har lika många protoner
men olika många neutroner

Vissa isotoper har instabila atomkärnor och utsänder joniserande strålning. En sådan isotop sägs vara radioaktiv

Strålningen är av tre slag, alfastrålning, betastrålning och gammastrålning

Alfa- och beta strålning består av partiklar. En alfapartikel består av två protoner och två neutroner.
 Alfapartikeln är positivt laddad
En betapartikel är en elektron, dvs en negativt laddad partikel

Gammastrålning är strålning av samma slag som vanligt ljus. Skillnaden är att gammastrålning är betydligt energirikare.
Gammastrålning är elektriskt neutral

Av de tre strålningsformerna är gammastrålning svårast att avskärma och därför också farligast.

Joniserande strålning kan studeras med bla GM-rör och dimkammare.

Med halveringstid menas hur lång tid det tar innan strålningen aktivitet gått ner till hälften

SAMMANFATTNING TVÅ

Ett grundämne kan omvandlas till ett annat genom radioaktivit sönderfall

En omvandling kan även ske på konstgjort väg. En del av de isotoper man på så sätt fått fram är radioaktiva.
De kallas radioisotoper och har fått stor användning inom medicin och teknik.

Kärnenergi kan utvinnas genom fission, dvs kärnklyvning, eller fusion , dvs kärnsammanslagning.

Exempel på fission finns i atombomb och kärnreaktor

Exempel på fusin finns i solen där vätekärnor slås samman till heliumkärnor

Vid såväl fission som fusin gäller att materia omvandlas till energi, Det sker enligt einsteins berömde formel
W = m x c (upphöjt till två)

I en kärnreaktor omvandlaskärnenergi till elektrisk energi

Aktiviteten hos ett radioaktivt ämne är lika med det antal sönderfall som sker per sekund i viss mängd ( tex per kg)
Aktivitet mäts i bequerel.

1 bequerel (bq) = 1 sönderfall/s

Den stråldos vi tar emot från naturliga och konstgjorda strålkällor mäts i sievert eller millisievert

FÖRLÅT MEN VEM BRYR SIG OM SÅNT HÄR. jag orkar inte mer